- Rowbyn

Hello everybody! Jag vet att inlägget är långt, men det är stor komik i det hela så läs det.

Som vanligt startade jag och Ludde dagen med ett gångpass runt träsket, och som vanligt var det lika skönt.
Tyvärr svek gymgurun oss, men vad gör det när man har världens lyckligaste kille i Ludde. Allvarligt, ingen kan se så lycklig ut som Ludde.
Han är som ett vandrande lyckopiller!

Efter gången så kände jag att magen skrek efter föda.
Jag höll det simpelt och billigt genom att steka på lite krögarpytt, ovanligt gott men sen så har jag inte ätit riktig pytt på nästan ett år.
Mitt under "schteeeket" kom Sebbe förbi efter sin tid hos frisören för att göra den sedvanliga Fabio posen. Hade ni flickor sett hade ni rodnat lika mycket som Ludde, med andra ord så vart det bra även om han inte vågar erkänna det själv.
Efter ett tag chockade Ludde oss genom att driva förbi, han hade tydligen inge bättre för sig.
Pytten som jag ätit, tortellinin som Ludde slevat i sig hade tydligen inte hjälpt så mycket. Vi var båda rätt så hungriga, och Sebbe är alltid hungrig så vi bestämde oss för att dra förbi Rönkan och ta en "bööörjare".
Efter det drog vi till Luddes tillfälliga hem och chillade, ja förutom Sebbe som var "trött" (kodord för hungrig) och tog nästa buss hem. Enligt Sebbe själv så åt han två Billys och några kakor efter det. Smalt.
Efter att Sebbe lämnat oss för att döva hungern så lirade jag och Ludde lite X-Box, såklart så vann jag mot honom och såklart så skyllde han på dåliga kontroller, skymd sikt och inge dubb på däcken i bilspelet. Yeah right.
Efter det så for vi och handla lite grönsaker för den utlovade tacokvällen.
Ludde var som vanligt ivrig att visa sina kockkunskaper och började genast skära upp grönsakerna på ett sätt som hade gjort självaste Gordon Ramsay tårögd.
Givetvis kunde jag inte låta honom gotta sig i sina nyfunna talanger så jag började fråga honom ifall majset var kokt.

–  Kokt? Frågade Ludde.
–  Ja? Man måste ju koka majs, det är tydligen något farligt ämne i dom som gör att man kan få någon farlig sjukdom.  Försökte jag övertyga honom.
–  Va? Nej, nu driver du med mig säger han misstänksamt.
–  Det är säkert, kolla på förpackningen det står kanske där.

Ludde gnuggar sina geniknölar likt en fönsterputsare på Istanbuls gator och spanar in burken.

–  Men våran familj har alltid ätit majset direkt från burken säger Ludde lite tveksamt.
–  VA? Fan då måste du ha tur, jag skulle aldrig våga det om jag var du. Även om chansen är liten, varför chansa liksom.

Nu börjar han bli lite orolig och jag avbryter skämtet innan han blir i upplösningstillstånd och säger att det var ett skämt.

– Det visste jag väll, höhö.

Ludde är som vanligt lika rolig och förvirra, något som jag och Sebbe är experter på. Ibland känner jag sympati för Ludde, Erik och Gymgurun som brukar vara våra offer, men det är svårt eftersom det funkar varje gång.
Kvällen fortsatte med god mat, roliga stunder och en bra film.
Helt enkelt en jävligt lyckad kväll som jag hoppas vi kommer upprepa.

Det var allt, adios amigos!

" Sleep 'til you're hungry, eat 'til you're sleepy. "